Djup hjärnstimulering kan lindra symtom på Alzheimers sjukdom

Forskare undersöker om djup hjärnstimulering kan hjälpa personer med Alzheimers sjukdom att komma ihåg längre, och nu kan ett nytt fynd hjälpa till att stödja detta tillvägagångssätt.

Djup hjärnstimulering är en behandling för ett antal medicinska tillstånd, inklusive epilepsi, Parkinsons sjukdom och tvångssyndrom. I denna metod implanteras elektroder i vissa delar av hjärnan för att överföra elektriska impulser för att avbryta onormal hjärnaktivitet.

Forskare har också börjat studera djup hjärnstimulering som ett möjligt sätt att hjälpa till att behandla personer med Alzheimers sjukdom.

Forskarna hoppas att när den utförs i de tidiga stadierna av Alzheimers sjukdom, kan djup hjärnstimulering bromsa minnesförlusten.

Hittills har forskare undersökt effekterna av att stimulera ett område i hjärnan som kallas fornix. Detta är ett knippe nervfibrer och är en viktig del av hjärnans minneskretsar. Forskning har visat att fornix-regionen är skadad hos personer med mild Alzheimers sjukdom, och forskare tror att djup hjärnstimulering kan förbättra funktionen hos den felaktiga kretsen.

Resultaten är dock osäkra: Vissa av patienterna i studien visade tecken på en avmattning av demens, medan andra inte gjorde det. Forskarna menar att orsaken kan vara en skillnad i var elektroderna är placerade när man stimulerar hjärnan.

Därför granskade forskare i denna nya studie data från 46 patienter som deltog i ett försök med djup hjärnstimulering för mild Alzheimers sjukdom. De ville se om det fanns någon korrelation mellan de platser som stimulerades och patientens förmåga att svara på denna behandlingsmetod.

Forskaren Dr. Andreas Horn sa att när han började titta på uppgifterna var han skeptisk till att de skulle hitta något positivt.

Men det visar sig ja. Forskare har till exempel funnit att mellanhjärnans fornix och bed nucleus av stria terminalis svarar bättre på djup hjärnstimulering. Stria terminalis är ett band av fibrer involverade i känslomässiga och beteendemässiga reaktioner.

Forskarna verifierade sedan sina resultat genom att fokusera på 18 patienter som de hade uteslutit från den initiala analysen. De fann att de kunde förutsäga hur dessa patienter skulle svara på djup hjärnstimulering, baserat på var elektroderna placerades i deras hjärnor.

Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Naturkommunikation.

Målet är att förfina djup hjärnstimulering till mål i hjärnan, och flytta från en viss “dämpad” plats till mer exakta platser, säger Dr. Andreas Horn.

“Vi föreslår ingen ny behandlingsstrategi. Vi föreslår en mer sofistikerad strategi, säger Dr. Andreas Horn. Han arbetar på Cerebral Vascular Therapy Center vid Brigham and Women’s Hospital i Boston.

Han betonade dock att oavsett hur sofistikerad djup hjärnstimulering blir i framtiden så kan den inte bota Alzheimers sjukdom.

“Vi vill förlänga den tidsperiod under vilken människor har en bättre livskvalitet,” sa Dr. Andreas Horn.

“Och för närvarande studeras fortfarande djup hjärnstimulering för att hitta en behandling för Alzheimers sjukdom,” tillade han. Det innebär att patienter måste registreras i en studie för att testas med denna behandlingsmetod.

En större klinisk prövning, kallad ADvance II, pågår för att testa effekterna av ett års djup hjärnstimuleringsterapi hos patienter med mild Alzheimers sjukdom.

Dr. Gabriel de Erausquin är läkare/forskare vid University of Texas Health Science Center i San Antonio, ett av de medicinska centra som deltar i denna studie.

Han håller med om att de nya rönen kan användas för bättre inriktning. “Det här är verkligen en fantastisk studie,” sa Gabriel de Erausquin. Han var inte involverad i denna studie.

“Om fynden kan bidra till att förbättra effektiviteten av djup hjärnstimulering hos Alzheimers patienter, kommer de att vara till stor nytta,” sade han.

Vid djup hjärnstimulering kopplas elektroder som implanteras i hjärnan till en elektrisk pulsgenerator via ledningar placerade under huden. En elektrisk pulsgenerator är en pacemakerliknande enhet, implanterad under huden i bröstet och programmerad att automatiskt överföra elektriska impulser till hjärnans elektroder.

Djup hjärnstimulering har använts sedan 1990-talet för att behandla Parkinsons sjukdom, och det anses vara en ganska säker terapi. Men operation medför också vissa risker, och med tiden kan delar av det djupa hjärnstimuleringssystemet röra sig eller skadas.

Dr. de Erausquin betonade också att djup hjärnstimulering inte kommer att bota sjukdomen. Det vanliga förloppet av Alzheimers sjukdom är progressiv förlust av funktioner, konstaterar han, och forskarna hoppas att de kommer att bromsa den utvecklingen.

Informationskälla: Nature Communications Journal, december 2022