Översikt
Vad är afasi?
Afasi är en störning som beror på skador på delar av hjärnan som producerar och bearbetar språk. En person med afasi kan ha problem med att tala, läsa, skriva och förstå språk. Nedsättning av dessa förmågor kan variera från mild till mycket allvarlig (nästan omöjlig att kommunicera i någon form). Vissa personer med afasi har svårt att bara kommunicera på ett område, till exempel problem med att sätta ihop ord till meningsfulla meningar, svårt att läsa eller svårt att förstå vad andra säger. Mer vanligt är att personer med afasi är begränsade i mer än ett kommunikationsområde. Nästan alla patienter med afasi har svårigheter att hitta ord – det vill säga att komma på rätt namn på personer, platser, saker eller händelser.
Varje persons erfarenhet av afasi är unik. Det beror på platsen/platserna för stroken eller hjärnskadan som har orsakat afasi, skadans omfattning, personens ålder, personens allmänna hälsa och förmåga att återhämta sig.
Finns det olika typer av afasi?
Ja. Det finns många typer av afasi. Dessutom finns det flera sätt att kategorisera de olika typerna av afasi.
Ett vanligt sätt kategoriserar afasi baserat på tre faktorer:
- Talflytande: Kan personen tala med lätthet och i meningar (flytande) eller kan de bara tala några ord åt gången och med stor ansträngning (ej flytande)?
- Språkförståelse: Har personen god eller dålig förståelse för talade eller skrivna ord?
- Förmåga att upprepa: Kan personen upprepa ord och fraser?
Många läkare definierar också brett afasi genom uttrycksfulla eller receptiva typer:
- Uttrycksfull: Hur mycket problem har personen med att uttrycka tankar och idéer genom tal eller skrift?
- Receptiv: Hur mycket problem har personen med att förstå talat språk eller läsa?
Vem är i riskzonen för afasi?
Afasi kan hända vem som helst, oavsett ålder; det är dock vanligare hos de som är medelålders och äldre. I USA har cirka 1 miljon människor afasi, enligt National Aphasia Association. Dessutom får cirka 180 000 personer diagnosen afasi varje år.
Symtom och orsaker
Vad orsakar afasi?
Afasi beror på skador på ett eller flera av de områden i hjärnan som ansvarar för språket. Afasi kan uppstå plötsligt, till exempel efter en stroke (vanligaste orsaken) eller huvudskada eller hjärnkirurgi, eller kan utvecklas långsammare, som ett resultat av en hjärntumör, hjärninfektion eller neurologisk störning som demens.
Relaterade frågor. Hjärnskador kan också resultera i andra problem som påverkar talet. Dessa problem inkluderar dysartri (svaghet eller bristande kontroll i musklerna i ansiktet eller munnen som resulterar i långsammare eller sluddrigt tal), apraxia (oförmåga att röra läppar eller tunga på rätt sätt att säga ljud) och dysfagi (sväljproblem).
Vilka är tecknen och symtomen på afasi?
Tecken och symtom på afasi varierar beroende på vilken del av hjärnan som påverkas, omfattningen av det drabbade området och typen av afasi. Möjliga symtom inkluderar:
- Problem med att namnge objekt, platser, händelser eller personer trots att de är kända för personen (”toppen på tungan”-fenomen)
- Svårt att uttrycka sig (att hitta rätt ord) när man talar eller skriver
- Svårt att förstå konversationen
- Problem med att läsa
- Problem med stavning
- Att utelämna små ord som ”det”, ”av” och ”var” från talet
- Att sätta ord i fel ordning
- Att vara omedveten om misstag i sitt talade språk
- Talar bara i korta fraser, som produceras med stor möda
- Att tala med enstaka ord
- Att hitta på ord
- Blanda ihop ljud i ord (säger ”wog dalker” för ”dog walker”)
- Säger fel ord (säger ”fågel” istället för ”hund”) eller ersätter ett ord som inte är vettigt (säger ”boll” mot ”telefon”)
- Tal begränsat till endast ett fåtal ord eller upprepande av samma ord eller fraser om och om igen
- Svårt att sätta ihop ord för att skriva meningar
- Problem med att använda siffror eller matematik
Diagnos och tester
Hur diagnostiseras afasi?
Imaging tester, såsom magnetisk resonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT) kan beställas. Dessa tester identifierar orsaken och områden i hjärnan som är skadade. Din läkare kan utföra ett grundläggande språkkunskapsprov där patienten uppmanas att fortsätta en konversation, namnge föremål, svara på frågor och följa instruktioner. Om din läkare misstänker afasi hänvisas patienten vanligtvis till en logoped för en omfattande undersökning. Denna vårdpersonal är speciellt utbildad i att identifiera och förbättra språk- och kommunikationsförmåga.
Logopeden kommer att genomföra tester för att bedöma förmågor som grammatik, förmåga att bilda ljud och bokstäver, förståelse (förståelse) av ord och meningar och objektkunskap. Tester kan omfatta bildbeskrivningar, använda enstaka ord för att namnge objekt och bilder, matcha talade ord med bilder, svara på ja/nej-frågor, följa instruktioner och andra tester.
Hantering och behandling
Hur behandlas afasi?
Behandlingen syftar till att förbättra språk- och kommunikationsförmågan och utveckla andra kommunikationsmetoder efter behov. Rehabilitering, med en logoped, inkluderar läs- och skrivövningar, lyssnande och repeterande formuleringsövningar, inlärning av uttrycksfulla språkkunskaper som att använda ansiktsuttryck och gester för att kommunicera, följa riktningsövningar och många fler övningar. Om traditionella sätt att lära sig att kommunicera inte är framgångsrika, lär patienterna också andra sätt att kommunicera, som att peka på kort med ord, bilder eller teckningar. Handdatorer, surfplattor, smartphones med tillhörande ”appar” kan hjälpa personer med afasi att kommunicera. Det finns också enheter eller appar som kan hjälpa till att skapa meningar eller generera tal. Fråga din logoped om rekommendationer om afasihjälpmedel som kan vara bäst för dig.
Förebyggande
Kan afasi förebyggas?
Generellt sett nej. Att minska risken för orsaker till hjärnskador som kan förebyggas, såsom stroke, och vidta åtgärder för att upprätthålla hjärnans hälsa så mycket som möjligt är dock alltid ett klokt råd för ett långt och hälsosamt liv. Hälsosamt liv innebär att äta hälsosamt (följ medelhavs- eller DASH-dieten); tränar dagligen; bibehålla en hälsosam vikt; begränsa alkoholintaget; hålla blodsocker, blodtryck och kolesterol under riktlinjegränserna; sluta röka och få tillräckligt med sömn.
Utsikter / Prognos
Vad är utsikterna (prognosen) för personer med afasi?
Orsaken till hjärnskadan, omfattningen och området av hjärnskadan, samt ålder och hälsa hos den drabbade spelar alla en roll för prognosen och hjärnans återhämtning. På grund av dessa faktorer varierar graden av återhämtning och snabbheten för återhämtning av språk- och kommunikationsförmåga från person till person.
Om stroke är den underliggande orsaken till afasi, återgår språkförmågorna ibland till det normala inom timmar eller dagar. Hos andra med stroke kan språksvårigheter vara livslånga och variera från milda, subtila svårigheter till betydande afasi. Om afasi orsakas av ett neurodegenerativt tillstånd som demens, kommer språk- och kommunikationsförmågan att fortsätta att minska med tiden. Det finns inget botemedel mot demens. För närvarande godkända mediciner bromsar bara utvecklingen av symtom.
Finns det några nyare metoder för att diagnostisera eller behandla afasi?
Nya läkemedel är under utveckling som påverkar de kemiska signalsubstanserna (sättet hjärnans celler kommunicerar med varandra). Förhoppningen är att läkemedlen i kombination med tal-språkterapi ska förbättra återhämtningen av språkfunktioner.
Forskare undersöker rollen av hjärnstimuleringstekniker, såsom transkraniell magnetisk stimulering och transkraniell likströmsstimulering. Dessa tekniker förändrar tillfälligt normal hjärnaktivitet i det område där de används, vilket, under ledning av logopeder, kan hjälpa människor att lära sig om kommunikation och språkkunskaper.
Annan forskning utforskar nya sätt att lära sig hur språk bearbetas i både skadade och normala hjärnor och att lära sig hur tal- och språkområdena i hjärnan återhämtar sig efter skada. Denna information kan hjälpa till med diagnos och bedöma behandlingsframsteg. Funktionell magnetisk resonanstomografi är en avbildningsteknik som utforskas för denna användning.
Leva med
Vad kan familjemedlemmar göra för en närstående med afasi?
Familjemedlemmar måste vara involverade med sin älskade med afasi för att lära sig hur man bäst kommunicerar med dem.
Familjemedlemmar kan:
- Gå på samtalsterapisessioner med sin älskade.
- Tala i korta enkla meningar.
- Ställ frågor som kan besvaras med ”ja” eller ”nej”.
- Upprepa eller omformulera sitt språk efter behov (för att lättare förstås av personen med afasi).
- Inkludera sin älskade i konversationer.
- Sänk volymen på TV:n/radion och bli av med andra distraktioner när du pratar.
- Ge sin älskade tid att tala på egen hand.
- Försök att inte korrigera personens tal eller svara på frågor åt dem (såvida inte personen med afasi söker hjälp).
- Uppmuntra användningen av andra sätt att kommunicera, inklusive gester, bilder, pekning, ritning, elektroniska enheter.
- Hjälp din älskade att hitta stödgrupper (slagklubbar eller afasistödgrupper). Gå på möten med dem.
Resurser
Vad kan personer med afasi göra för att hjälpa sig själva?
Personer med afasi bör försöka förbli så aktiva som möjligt för att bibehålla eller förbättra sina tal- och kommunikationsförmåga. Leta efter lokala strokeklubbar eller stödgrupper för afasi. Se informationen på följande webbplatser som utgångspunkter:
- National Aphasia Association. Se menyn Hitta support (se Sök i våra affiliates och användbart material.)
- American Stroke Association. Stroke Support Group Finder.