Ansträngningsinducerad astma är en förträngning av luftvägarna i lungorna som utlöses av ansträngande träning. Ansträngningsinducerad astma orsakar andnöd, väsande andning, hosta och andra symtom under eller efter träning.

Du bör notera att träning inducerar förträngningar av luftvägarna (bronkokonstriktion), men träning är inte en grundorsak till astma. Bland personer med astma är träning sannolikt bara en av flera faktorer som kan utlösa andningssvårigheter.
De flesta med ansträngningsutlöst bronkkonstriktion kan fortsätta att träna och förbli aktiva genom att behandla symtomen med vanliga astmamediciner och vidta förebyggande åtgärder.
Symtom på ansträngningsutlöst bronkkonstriktion
Tecken och symtom på ansträngningsutlöst bronkkonstriktion kan börja under eller strax efter träning. Dessa symtom kan vara i 60 minuter eller längre om de inte behandlas. Tecken och symtom på ansträngningsutlöst bronkokonstriktion kan inkludera:
- Hosta
- Väsande andning
- Andnöd
- Tryck över bröstet eller smärta i bröstet
- Trötthet under träning
- Sämre än förväntat atletisk prestation
- Undvikande av aktivitet (ett tecken främst bland små barn)
När behöver du träffa en läkare?
Du måste uppsöka läkare om du upplever några tecken eller symtom på ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. Ett antal tillstånd kan orsaka liknande symtom, vilket gör det viktigt att få en snabb och korrekt diagnos.
Få akut medicinsk behandling om symtomen blir värre, såsom:
- Andnöd eller väsande andning som snabbt ökar, vilket gör det svårt att andas
- Ingen förbättring även efter användning av en receptbelagd inhalator för astmaanfall
Orsaker till ansträngningsutlöst bronkkonstriktion
Det är inte klart vad som orsakar träningsinducerad bronkkonstriktion. Det kan vara mer än en biologisk process inblandad. Personer med ansträngningsutlöst bronkokonstriktion har inflammation och kan ha överskott av slemproduktion efter ansträngande träning.
Riskfaktorer
Ansträngningsinducerad bronkokonstriktion är mer sannolikt att inträffa i:
- Människor med astma. Cirka 90 % av personer med astma har ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. Detta tillstånd kan dock även förekomma hos personer utan astma.
- Elitidrottare. Även om vem som helst kan uppleva ansträngningsutlöst bronkokonstriktion, är det vanligare hos idrottare på hög nivå.
Faktorer som kan öka risken för tillståndet eller fungera som triggers inkluderar:
- Kall luft
- Torr luft
- Luftförorening
- Klor i simbassänger
- Kemikalier som används med utrustning för ytbehandling av ishall
- Aktiviteter med längre perioder av djupandning, som långdistanslöpning, simning eller fotboll
Komplikationer av ansträngningsutlöst bronkkonstriktion
Träningsinducerad bronkokonstriktion som inte behandlas kan resultera i:
- Brist på nyttig träning
- Dålig prestation i aktiviteter du annars skulle tycka om
- Allvarliga eller livshotande andningssvårigheter, särskilt bland personer med dåligt hanterad astma
Diagnos av ansträngningsutlöst bronkokonstriktion
Förutom att ställa frågor om dina symtom kommer din läkare att genomföra en medicinsk undersökning. Läkare beställer vanligtvis tester för att bedöma din lungfunktion och utesluta andra tillstånd som kan orsaka dina symtom.
Test av normal lungfunktion
Din läkare kommer sannolikt att administrera ett spirometritest för att bedöma hur väl dina lungor fungerar när du inte tränar. En spirometer mäter hur mycket luft du andas in, hur mycket du andas ut och hur snabbt du andas ut.
Efter att du har gjort testet kan din läkare ge dig en inhalationsmedicin för att öppna dina lungor (bronkodilator). Du kommer att upprepa testet och din läkare kommer att jämföra resultaten av de två mätningarna för att se om luftrörsvidgaren förbättrade ditt luftflöde. Detta initiala lungfunktionstest är viktigt för att utesluta underliggande kronisk astma som orsak till symtom.
Träningsutmaningstest
Ett ytterligare test som gör det möjligt för din läkare att observera och bedöma symtom är en träningsutmaning. Du kommer att springa på ett löpband eller använda annan stationär träningsutrustning som ökar din andningsfrekvens.
Den här övningen måste vara tillräckligt intensiv för att utlösa de symtom du har upplevt. Om det behövs kan du bli ombedd att utföra en träningsutmaning i verkligheten, som att gå i trappor. Spirometritester före och efter utmaningen kan ge bevis på ansträngningsinducerad bronkokonstriktion.
Alternativt utmaningstest
Som ett alternativ till träningsutmaningen kan din läkare använda ett inhalationstest som simulerar de tillstånd som sannolikt skulle utlösa träningsinducerad bronkokonstriktion. Om dina luftvägar reagerar på dessa stimuli bör testet ge praktiskt taget samma lungfunktion som du har när du tränar.
Spirometritester före och efter provokationstestet ger information om förändringar i lungfunktionen. Detta utmaningstest görs vanligtvis med metakolin, ett inhalerat medel som interagerar med vissa glatta muskelceller i luftvägarna och resulterar i bronkokonstriktion.
Utesluter andra medicinska tillstånd
Din läkare kan beställa ytterligare tester för att utesluta andra medicinska tillstånd med symtom som liknar ansträngningsutlöst bronkokonstriktion. Dessa medicinska tillstånd inkluderar:
- Astma
- Stämbandsdysfunktion
- Allergier
- Annan lungsjukdom
- Gastroesofageal refluxsjukdom

Behandling av ansträngningsutlöst bronkkonstriktion
Din läkare kan ordinera läkemedel att ta strax före träning eller att ta dagligen för långsiktig kontroll.
Mediciner före träning
Din läkare kan ordinera ett läkemedel som du tar före träning för att minimera eller förhindra ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. Tala med din läkare om hur mycket tid du behöver mellan att ta läkemedlet och att träna. Läkemedel i denna grupp inkluderar följande droger:
- Kortverkande beta-agonister är inhalationsläkemedel som hjälper till att öppna luftvägarna. Dessa är de vanligaste och generellt mest effektiva medicinerna före träning. Daglig användning av dessa mediciner rekommenderas dock inte, eftersom du kan utveckla en tolerans mot drogerna. Dessa läkemedel inkluderar albuterol (ProAir HFA, Proventil HFA, Ventolin HFA) och levalbuterol (Xopenex HFA).
- Ipratropium (Atrovent HFA) är en inhalationsmedicin som slappnar av luftvägarna och kan vara effektiv för vissa människor. En generisk version av ipratropium kan också tas med en nebulisator.
Långtidskontrollmediciner
Din läkare kan ordinera ett långsiktigt kontrollläkemedel utöver en daglig medicinering före träning, för att hantera underliggande kronisk astma eller för att kontrollera symtom när enbart behandling före träning inte är effektiv. Dessa mediciner, som vanligtvis tas dagligen, inkluderar följande mediciner:
- Inhalerade kortikosteroider hjälper till att undertrycka inflammation i dina luftvägar. Du kan behöva använda denna behandling i upp till fyra veckor innan den får maximal nytta. Inhalerade kortikosteroidläkemedel inkluderar flutikason (Flovent Diskus, Flovent HFA), budesonid (Pulmicort Flexhaler), mometason (Asmanex Twisthaler) och beklometason (Qvar).
- Kombinationsinhalatorer innehåller en kortikosteroid och en långverkande beta-agonist (LABA), ett läkemedel som slappnar av luftvägarna. Även om dessa inhalatorer ordineras för långsiktig kontroll, kan din läkare rekommendera användning före träning. Kombinationsinhalatorer inkluderar flutikason och salmeterol (Advair Diskus), budesonid och formoterol (Symbicort), och mometason och formoterol (Dulera).
- Leukotrienmodifierare är orala läkemedel som kan blockera inflammatorisk aktivitet för vissa människor. Dessa läkemedel kan användas dagligen eller som en förebyggande behandling före träning om de tas minst två timmar i förväg. Exempel inkluderar montelukast (Singulair), zafirlukast (Accolate) och zileuton (Zyflo, Zyflo CR).
Potentiella biverkningar av leukotrienmodifierare inkluderar beteende- och humörförändringar och självmordstankar. Tala med din läkare om du upplever dessa tecken eller symtom.
Lita inte bara på snabblindrande mediciner
Du kan också använda läkemedel före träning som en snabbbehandling för symtom. Du bör dock inte behöva använda din inhalator före träning oftare än din läkare rekommenderar.
Håll ett register över hur många bloss du använder varje vecka, hur ofta du använder din inhalator före träning i förebyggande syfte och hur ofta du använder den för att behandla symtom. Om du använder det dagligen eller om du ofta använder det för att lindra symtom, kan din läkare justera din långtidskontrollmedicinering.
Ta hand om hemma
Träning är en viktig del av en hälsosam livsstil för alla, inklusive de flesta med ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. Åtgärder du kan vidta för att förebygga eller minimera symtom på ansträngningsutlöst bronkkonstriktion är:
- Om du har astma, se till att ta dina astmamediciner enligt anvisningarna för att hålla din astma under kontroll.
- Gör cirka 10 minuters uppvärmning som varierar i intensitet innan du börjar regelbunden träning.
- Andas genom näsan för att värma och fukta luften innan den kommer in i lungorna.
- Bär en ansiktsmask eller halsduk när du tränar, särskilt i kallt och torrt väder.
- Om du har allergier, undvik triggers. Träna till exempel inte utomhus när pollenantalet är högt.
- Försök att undvika områden med höga nivåer av luftföroreningar, som vägar med tung trafik.
- Träna regelbundet för att hålla dig i form och främja god andningshälsa.
I skolan
Prata med din läkare om att skriva en handlingsplan om ditt barn upplever träningsinducerad bronkkonstriktion. Detta dokument innehåller steg-för-steg-instruktioner för lärare, sjuksköterskor och coacher som förklarar vilka behandlingar ditt barn behöver, när behandlingar ska ges och vad du ska göra om ditt barn upplever symtom.
Alternativ terapi
Det finns begränsade kliniska bevis för att alla alternativa behandlingsmetoder gynnar personer med ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. Till exempel, även om det har föreslagits att tillskott av fiskolja, C-vitamin eller C-vitamin kan hjälpa till att förhindra träningsinducerad bronkkonstriktion, finns det inte tillräckligt med bevis för att visa om dessa tillskott är användbara eller inte.
Förbereder för ett möte med en läkare
Du kommer sannolikt att hänvisas till en läkare som är specialiserad på astma (en allergiker-immunolog eller lungläkare).
Du bör förbereda dig på att svara på följande frågor:
- Vilka symtom har du upplevt?
- Kommer symtomen direkt när du börjar träna, någon gång under ett träningspass eller efter?
- Hur länge varar symtomen?
- Upplever du andningssvårigheter när du inte tränar?
- Vilka är dina typiska träningspass eller fritidsaktiviteter?
- Har du nyligen gjort ändringar i din träningsrutin?
- Uppstår symtomen varje gång du tränar eller bara i vissa miljöer?
- Har du fått diagnosen allergi eller astma?
- Vilka andra medicinska tillstånd har du?
- Vilka mediciner tar du? Vad är dosen av varje läkemedel?
- Vilka kosttillskott eller naturläkemedel tar du?